modedevie

”Queer night? Jag visste väl att du var lite smygbög!”. Så har de flesta kommentarerna lydigt efter kvällen 28e augusti. Den var SICK!!

22.30. Vakten släpper in oss. Antagligen trodde han att jag och Martin var tillsammans och var därför mer vänlig än vanligt.

22.33. I kassakön tycker jag mannen framför, en man i 30års åldern med svart kavaj och blåa fräscha chinos, smygtittar lite väl länge på mig. Vid den här tidpunkten hade jag inte insett vilken typ av festfolk som väntade väl därinne. Jag fäste ingen större uppmärksamhet vid honom.

22.50. Martin får ragg DIREKT! Ni kanske ser en smärt, välklädd tjej i 20års åldern, men icke. Martin lyckades bli fångad i en medelålders kvinnas nät med ursprung från kommunistiska Sovjet. Martin? Ja han var livrädd.

23.15. Jag hade lyckats ta mitt förnuft tillfånga och beställt ett glas vitt och Martin hade lyckats rymma undan Sovjetdamens horribla klor. Medan vi stod där och spanade ut över dansgolvets och barens härliga typer såg jag att Martins blick fastnade på ett par gigantiska bröst. Enorma! Större än Kissies bomber. Hon hette Lars.

00.00 – 01.30. Kvällen fortsatte och kantades av heta 32åriga förskolelärare, manliga strippor på baren, shower, drinkar och härliga skratt. En kväll utöver det vanliga. Atmosfären var så annorlunda. Alla var öppna och bjöd på sig själva.

01.33. På dansgolvet. Ett tjuvnyp i rumpan och föreställer mig samtidigt som jag vänder mig om en het brud med lite ruffsigt hår… det var en kille! ”Martin, Martin, för i helvete Martin, en kille nöp mig i stjärten”. ”Var tacksam, en kille smög in handen och smekte min mage”. Jag såg honom i ögonen och skymtade en tår, inte av sorg, utan av rädsla!

01.44. Tjejerna vi dansade med upptäcker en man, nej två män, tillsammans på dansgolvet. Varför inte bjuda på sig själv? Mitt i allt kaos, efter alla drinkar, med kavajen fladdrande i röken smiter jag in mellan dem och dansar vi dansar sensuellt till Tim Bergs Bromance. Mja, så sensullt var det inte med kramp i smilegroparna hade både jag och Martin efteråt.

01.55. Kavajen hade glidit av och mannen som jag kände ingen från kassakön gled runt i ett supertight linne med blicken riktad mot, inte fågel, inte fisk, utan mittemellan. I say no more.

02.00. Träffar två personer, ett par, i svarta latexdräkter. 30 minuter, så lång tid hade det tagit att ta på sig dem.

02.10. Martins Sovjetbrud hade fått napp. En man i 25års åldern satt tillsammans med henne och två glas rött och småpratade. Stackarn, tänkte jag, innan jag riktade stegen mot utgången och Avenyn.

Fr. vänster: Lars, kassakömannen med tighta linnet, 01.44, Park Lane.